jag tror att jag kan börja andas igen

Varm dryck KAFFE KAFFE KAFFE
Kall dryck tror faktiskt att jag svarar saft på den
Alkoholhaltig dryck rött vin/öl
Drink appletini
Pålägg ost och marmelad
Frukt jordgubbarananasVATTENMELON
Grönsak tomat, coktailtomater!!!! (gärna stekta också .. dör)
Bär körsbär eller hallon
Krydda vitlök
Godis lakrits
Snacks rostad majs
Choklad mörk med hallon i
Ost mozarella/halloumi
Sallad spenatsallad eller kruksallad
Tårta är äckligt
Bakverk vaniljhjärta
Sås rödvinssås/brunsås/gräddsås
Glass delicatobollglass (finns på glassbåten i åhus)
Snabbmat subway
Flingor müsli?
Pizza tomatmozzarellaparmaskinka
Naturgodis/Nötter yoghurtdoppade müslitoppar/youghurtdoppade russin
Soppa svampsoppa
Utländskt kök sushi kanske. eller thai
Halstablett/Tuggummi extra saltlakrits
Äter inte någonting alls ifall det ligger ett hårstrå i maten/på talriken (nötter, korv, frukt-i-mat, sådant som ser farligt ut)

quote

jag hatar att jag älskar dig
seems to beskriva livet alldeles alldeles perfekt just nu

äter hallonpastiller tillsammans med jane eyre



sminklöls bhlös men inte livslös
använder denna tiden till att lösa upp alla invärtes knutar som bildats under åren
det går sakta men säkert och jag dyker ner i alla böcker jag hittar och det är ju
bara underbart underbart underbart fåglarna kvittrar jag ska också kvittra i framtiden
när lyckan är total och jag går rundor med lycka från tårna till öronen det ni!
fin tavla i bakgrunden nyklippt hår som är lite för kort jag känner mig lite för naken
men det växer ut snart igen och då är jag på banan igen nu ska jag äta mer hallon-
pastiller för dom är snälla mot min hals och dess äckliga bråkhosta
stugan är snäll mot mig så jag är snäll mot den snart är jag den gamla glada anna
snart har jag kommit tillbaka och kommit underfund med saker och ting

my last couple of days



en fett ocharmig bild på mig men jag orkar faktiskt inte bry mig alls

summertime (lite relativt nya (och vissa väldigt supernya) mobilbilder)







i ain't handicapped




såhär supersunkig är jag idag. sminklös och bara allmänt -lös. gårdagen serverade ett guldfat,
fast omvänt. dagen idag serverade mina tårar i stort format: det har regnat hela dagen. jag
gick till skolan i sunkkläder och sömnögon som vägrade sminkas. köpte whiskeyglas och kände
mig alldeles för vuxen för att gå i dom skorna jag gick i

just nu: sitter jag och väntar på tacogratäng och min mage skriker skriker skriker efter mat
för jag har bara ätit ett päron idag. förkylningen tar död på mig och all min förmåga att göra
någonting (till exempel då att resa mig ur sängen och gå ner och äta lite mat).

imorn: är det avslutning och jag ska dricka vin med några klassisar. jag hoppas på bättre väder
än idag för jag vill ha min egensydda klänning men den passar inte till stora tunga gråa regnmoln

att köpa:

svart bra penna
nya strumpbyxor
vettigt block
böcker
färgglada sugrör
nya gitarrsträngar

she has got me spending

ledig dag: kärleksmums, mvg på matte-c-prov, smultronblommor, lyckaaaa

nu kan man till och med kommentera på min andra blogg, hur bra??? jättee
http://crumblesss.tumblr.com

make a wish upon a star

det är: tisdag idag minsann. jag har bakat kaka på mors beställning,
grubblat och myst inomhus eftersom att maj bestämt sig för att agera
oktober med regnrusk
jag är: okrontrollerbar. allt och ingenting på exakt samma gång. on/off
imorgon är: min mors födelsedag. jag har världens finaste idé
vad är: meningen med blodgrape på morgonen?? alla anorektiker äter det. waai

det har:
som jag nämnde ovan, regnat hela dagen. oktober är icke välkommet,
men har ändå bosatt sig här
jag har: någon slags hat-kärlek till låtar med texter som beskriver mitt liv sådär
läskigt på pricken. har snubblat över ett par på sistone och hela grejen börjar skrämma
mig lite
imorgon har: det förhoppningsvis slutat regna, så att jag kan bli lite sommar-och-
sol-glad igen
vad har: hänt med världen?!??!?! på lördag ska tydligen jorden gå under. herå





djur jag skulle vilja ha









(lätt världens sötaste djur, åh jag dör)



milky wimpshake

vaniljyoghurt och blåbär equals bäst. fin färg blire också

de senaste dagarna har jag kommit ihåg mina drömmar, sjukt ovant
och lite fint

annars är ställningarna desamma: känslolöst

awaahaaaaake my soul -



uhhn tzzzz alla älskar webcambilderna som invadeerar alla bloggar..... ellerrrRRrRrR
orkar inte bry mig i vilket fall (hc). jag har mvg i matte b och är så glad att mitt hjärta
gör dubbelvolter hela tiden. dessutom har jag ny kaffemugg (införskaffad idag (kolla
bilderna (det är en uggla))). idag är det onsdag och det är lillördag så det är okej att
börja nedräkningen till helgen nu. dock vaknade jag i morse och var tokglad över att det
var fredag. lide fel på't
nu: skriva klart svenska-tenta, mysa med ugglekoppN

för alltid




jag har sovit i tusen timmar ahum ahum ahum

nu: inspektera stort blåmärke på höger smalben (aj, ja), måla naglar, sjunga högt, mysa med mor, tagga
sen: park, öl, vänner, sol (om den går i moln dör jag), glädjee
senare: buss, vänner, hus, mys, pepp

i will always be you soldier, i'll be marching by your side

marit bergman är allt bra fin ibland i aprilsolen med kaffekoppen
i handen och leendeeeeeeeee. har en smultronplanta (äntligen) så
alla snälla själar är välkomna på smultronparty i sommar ifall den
är villig att ge mig några

idag har jag köpt ett par shorts och en blus på humana. fattig_student
men glad_student


massa massa massa lår lår lår  jaja jojo det är ju där shortsen sitter såatteh.
världens töntigaste små shorts och jag är störtförälskad. lyyys solen, lyyys så att
jag kan använda tills de faller isär i sömmarna

blusen är hemlig osv så den får ni inte se. annars? jag hoppar rundor och glädjs åt
framflyttad hemtenta, siestabiljett och en mor som gör världens godaste broccolisoppa.
har smygpanik inför nationella för att jag inte alls känner mig redo och det är jobbigt
eller egentligen inte alls jobbigt men ja ne wä ööe

Day 17 – Your favorite memory

känns som att spänningen stiger och alla förväntar sig något sjukt maffigt
minnne, men så är det inte. jag älskar detaljer och småsaker, därför är det
sådana jag minns. det har inte hänt speciellt stora grejer i mitt liv, tycker jag,
och därför blir det att jag tar vara på det som är smått och kanske obetydligt
för andra

jag minns inte mycket alls från när jag var liten, allt det är som bortblåst.
vilket jag tycker är lite trist, för jag älskar att tänka tillbaka och minnas hur
det kändes och vad jag tänkte. men någonting som jag minns var första gången
jag var med i kören. när jag tänker tillbaka nu inser jag hur jättetöntigt och
trist allt det där var, men just då bubblade hela min mage av lycka. jag minns
till och med att jag hade min ljusblå favoritkjol och en vit tröja på mig

vad jag minns nu för tiden är hur olika kyssar smakar, hur många trappsteg
det finns i olika hus jag varit i, hur det kändes att leka i bollhavet på macdonalds,
doften i paris.

summan av kardemumman blir alltså att jag inte har något 'favourite memory'
utan jag samlar på mig så många jag kan och tänker tillbaka och njuter. att minnas
är fint, förutom när man fastnar i minnena och inte lever i nuet, för nuet är ju
egentligen allt som spelar roll. vad som hände igår ska inte påverka morgondagen,
även om det ofta gör det och ställer till en himla röra. minnen är bra och jag är full
av sådana, det är bra


oh sunny day, honey i love you

idag är en fin dag för söndagar och jag har slutit fred, som ni vet
min fruga var här och det var lika fint som alltid, med solskens-
promenader och hjärtesamtal
april är juli och jag kan inte vara lyckligare över det än vad jag
faktikst är hur mycket vädret påverkar är nästan lite läskigt men
ändå himla bra och fint till och med träden börjar bli iögonfallande
och gröna ihhhhhooo gLäDjEsKuTt
just nu hänger jag och medeltiden lite ihop och jag skriver skriver
på ett arbete, vet inte varför egentligen för jag har hur mycket tid
som helst men det känns som att om jag inte börjar nu så börjar
jag aldrig och då är det lika bra har ändå inget annat för mig
har bakat cheesecake, men inte smakat för den är till imorgon ljuva
lediga måndag bästtttttt
jag har skaffat mig en tumblr också, mest för att jag är så ofantligt
jobbig och inte kan flytta från skrutthålan där jag bor därför flyttar jag
runt på allting annat; möbler, bloggar, känslor, frisyrer, färger, nagellack
osvosvosvosovvvvvvvvvv JAJA
ALLA GILLAR KAKOR TILL OCH MED JAG JA PUSS (BLOGGENS NAMN)


okej, andas likzzzom jag kommer inte sluta skriva här
.. tror jag
ni har bara fler ställen att hålla reda på helt enkelt HIIOOO

monster

The more I tend to think about it, the more I realise how empty and lonely I am. The more I try to reach my hands out to catch it, the further I walk away from it. Like I'm a cloud, yet not that full of curves and fluffly edges - but I have just as big lack of content. Because what I say is always being put together to be something completely different than what I wanted it to be from the beginning. It's like no one ever really listenes, not even me myself. Words are easy to pervert to something different than what it was supposed to be. Add another of those, and the story is no longer the one it was three seconds ago.

*

"You need to talk to somebody, tell somebody about that dark, even black, monster inside of you. It's gonna kill you, you know.."
The silence was suddenly touchable and the uncounciousness filled them both faster than ever.
"It's hard", she whispered.
"It's not hard, you have to be honest! If not to us around you, then atleast to yourself. Or the other way around."

*

To count it all every second passing by, is something hard it's self. And the none-counting is being counted anyway, just to be sure. Tears can never be counted, they always flow into one another, just to mess things up. And sometimes I count you as a tear - someone to mess things up. But I rarely count you as anything.

Every second night I wanna call you and beg you to leave me alone forever. Yet you seem to be a part of the oxygen feeding my lungs every day. And mum always told me breathing is the most inportant thing to do. But she never told me a part of the process can be hurtful and that you can feel like giving up on everything. That's something I've experienced, through my years.

But I never scream, and I rarely ever beg. To say something that you know is gonna last is hard to me. To reveal something deep inside is just aswell hard as humiliating. There are not many individuals surrounding me, who'd understand every word I'd vomit. Which terrifies me, and makes me swallow all that vomit and never let it out. The taste of vomit is one of the worst there is. And it's hard to find the right words, I find it hard to put words on how it all feels deep inside.

Altough I want someone to know, I want someone to understand. I want some kind of magic to strike me, and heal me in just three seconds, I hate waiting. I want to see the change immedeately, or else it just feels like there is none. Or like it's never gonna happen anyway. Seconds are to be counted, after seconds comes minutes and the one after that is way to long to even mention. Yet it's there for me every day of my life. And I have to deal with it, I have to wait and see. I have to count all my countless tears never reaching any boys shoulder. I have to count ever lonely hour of this teenage life, especially in the night. I have to count. Everything.

*

I'm afraid of being left alone on this ice cold world. Alone forever, not ever have I've tasted the love on some boy's tounge. Not ever have I've been falling so deeply inlove, that I could never climb back up.

*

"Take me somewhere special!" I said, with so much happiness jumping out of my mouth I almost fell backwards.
He took my hand and said:
"I'm gonna make you happy."

The road we drove on was bumpy and we both laughed and fell from side to side in your little, red car. The sun was shining and so were we. This was the part of our life when nothing really mattered, apart from ourselves. Everything around us was nothing, and we had everying in the palms of your hands. Your brown arms where glimmering in the reflection of the sun. The smell of sweat was sticky, but none of us cared not even for a milli second. The radio told us that a rainy weather was about to burst out, we looked at eachother and laughed. That's the last heart right laugh I can remember that I've had.

Day 16 – Your first kiss

omtalade omtalade kyssar alltså. läppar som möts och pirrande magar ungefär

min allra allra första kyss var en eftermiddag på fritids. jag och en pojke som jag egentligen
inte tyckte speciellt mycket om alls hade placerat oss bakom ett elskåp som fanns på skolans
bakgård. där stod vi. jag tror att jag var ungefär sju år, och att kalla det kyss vore mer att
ljuga än någonting annat. ändå var det första gången jag och en pojke pussades. om man inte
räknar puss-och-kram-pjätt

när jag gick i åttan var jag liten och blyg, och det var killen jag var tillsammans med också. i min
dagbok skrev jag om hur vi pussades och höll handen. om hur magiskt allting var. men precis som
alla andra gånger med män så gick detta åt pipan och jag kan inte längre minnas det fina vi hade,
inte ens när jag läser mina dagböcker. men detta var den första riktiga pojkvännen jag hade, och
på något sätt så spelar det fortfarande roll



i was falling in the snow


hej glad kaffetjej. fredag idag och jag sitter och dricker vin med mina föräldrar och packar
eller slänger ner saker i min stora resväska snart ere paris snart snart snart nyss var det
ju tre månader kvar och nån packningslista var inte ens lönt att skriva (jag har inte skrivit
nån nu heller jag kör på magkänsla weho HaRdCoRe) peppar med massa lyckomusik och
tröjan jag fick ifrån radion som är cool och gangstah och 99% av min packning är olika
former av klänningar och 5 stycken oanvända strumpbyxor, räknar med att jag drar sönder
tre av dem och överlever i resterande två med värsta leendet på mina läppar och tre liter
vin i blodet och parisdoft i håret och önskar önskar att den aldrig ska försvinna men den
kommer försvinna och det kommer allt annat också därför lever jag nu och det är förjävla
fint fint fint fint att andas är fint ändå

Tidigare inlägg
RSS 2.0